Långshyttan
Långshyttans bruk är det enda av Husby sockens ursprungliga bruk som fortfarande lever kvar. Inom det nuvarande industriområdet har järnframställning pågått sedan 1400-talet. I dag är Långshyttan ett modernt industrisamhälle med två företag inom ståltillverkningen och ett inom limträtillverkning.
I och med upptäckten av järnmalmsfyndigheten vid Rällingsberg förvandlades Långshyttan från en bergsmansby till ett industrisamhälle. Bergsmansbruket övergick i en modern järnindustri när den siste bergsmannen Bengts Gustaf Jansson sålde sina andelar i bergsmanshyttan år 1859.
Den nya hyttan uppfördes 1861 och var en tid den största i Sverige. Samtidigt anlades bessemerverk och kanaler för vattenpåförsel och malmtransporter. Ökad konkurrens tvingade de olika bruken inom Husby socken att gå samman. Klosters AB bildades 1871. 1889 byggdes järnväg mellan Långshyttan och Stjernsund, som förlängdes till Byvalla vid Norra stambanan.
Verksamheten vid Långshyttan utvecklades snabbt. Här tillkom gjuteri, mekanisk verkstad och götvalsverk. Senare byggdes martinverk och elektrostålverk. Det första rostfria stålet i Sverige framställdes i Långshyttan 1921.
I dag finns ännu strukturer kvar av bergsmanstiden som t.ex. Bergsmanshyttan, Bengts Gustaf Janssons bergsmansgård Bengtsgården - tillgänglig för besök, brukskontoret (f.d. Erik-Anders bergsmansgård). Brukssamhället innehåller flera intressanta bruksbostäder som Trollbo och Nybo. Likaså finns modern bruksbebyggelse i form av egna hem och hyreshus från 50-, 60- och 70-talen.
se även
Långshyttan
Bergsmanshyttan
Modellkammaren
Rällingsbergs
gruvor
Pålsbohagen
